Ta ansvar för ditt missnöje!

UTVECKLING. Vad är det som skiljer människor som lyckas från de som misslyckas? Är det att dem har fått allt serverat? Aldrig mött motgångar? Eller är det så enkelt att dem inte bortförklarar sina tillkortakommanden på någon annan och tar ansvar för sin egen utveckling, skriver HR-krönikör Maria Ergul.

Över mitt skrivbord hänger en Zlatan-poster med texten:  ”Success comes to those who work their ass off”. När det går trögt vid tangentbordet händer det att jag tittar upp och tänker: Man föds inte bäst – man blir bäst. Viktig skillnad.

En bild säger mer än tusen ord – eller?
Vi lever i ett samhälle där sociala medier tagit över så till den grad att det är viktigare att få till det perfekta fotot av sitt liv snarare än att faktiskt vara tillfreds med livet. Dagligen fylls våra flöden med bilder som visar hur våra medmänniskor lyckats få sitt drömhus, sitt drömjobb, till råga på allt äter de dessutom hälsosamt,– icke att förglömma alla de träningspass som de lyckas klämma in i det hektiska logistiklivet. Det skapas en samhällsbild som sätter jantelagen helt ur spinn. Det välkomnar samtidigt offermentaliteten med öppna armar. För det är nämligen prestationssamhället, elitsatsningar, urusla chefer och otur, framförallt otur som har förorsakat att hen känner utanförskap och tappat tilltro till sig själv och sin förmåga. Att individen själv ytterst är ansvarig för att hitta sin drivkraft och att nå sin individuella definition av framgång, lycka och välmående försvinner lätt in i glömskans dimmoln.

Tänk om drivkraft var en ON-knapp.
Tänk om viljan att hitta allas potential kunde vara varje chefs inre kall.
Tänk om alla kunde fokusera energi på sin utveckling istället för att snegla snett på kollegan som lyckats ta sig fram.
Tänk om alla kunde tjäna lika bra.

Det finns många ”tänk om”, men bara en verklighet…

Ingen medfödd förmåga
Det är lättare att bortförklara sina tillkortakommanden genom att sätta sig själv i offerstolen, på så sätt behöver man inte ta tag i sitt missnöje. Att dessutom kunna förklara det med att biologiska mekanismer ligger till grund för att vissa lyckas bättre än andra tar bort allt ansvarstagande. De flesta tror att talang är något medfött. Men det finns inga tydliga bevis i forskningen för att talang är en medfödd förmåga att bli extremt duktig i något specifikt. Ingen är född till vare sig stjärnadvokat eller fotbollsstjärna.

Inom idrotten hör man ofta: ”Hen kunde ha blivit hur bra som helst, vilken speed, vilken teknik”. Allt annat än succé hade varit otänkbart, hen var ju en supertalang. Vad var det då som gjorde att hen aldrig lyckades?

Svaret är glasklart: Alla har talang, men det gäller att se sin förmåga som utvecklingsbar och vara villig att jobba för att nå sin fulla potential. Ingen annan än du själv kan ta dig från ett nuläge till ett önskat läge. Usain Bolt hade aldrig sprungit hem nio OS-guld på lika många starter om han ägnat all sin tid åt att ligga på stranden på Jamaica med inställningen: ”Jag föddes med talang”.

VM-GULD i fasadhållning
Människan har gnällt sedan tidernas begynnelse. Det har nästan blivit en folksport att komma på saker att gnälla på. Vi är omringande av ett åsiktmaskineri som tycker en massa,- i smyg. Vi tittar sneglande på kollegan om hen skulle göra något avvikande på jobbet – men vi skulle aldrig drömma om att faktiskt påpeka det. När två personer inte håller med varandra i en sakfråga utmålas de genast som ovänner. Och varför denna rädsla att ha en åsikt om man inte har doktorerat i ämnet? Hur demokratisk blir en demokrati där man mest undviker att ha en åsikt för att det kan bli obekvämt? Eller alla de möten vi varit på där alla sitter knäpptysta i hopp om att någon annan ska ta första steget. Vilken utveckling får vi i en omgivning med bara JA-sägare som kämpar för att upprätthålla en fasad medan de brinner inombords av missnöje?

“If you don’t like where you are, move – you’re not a tree”

Det ges många råd om hur människan ska vara observant på tecken som tyder på att man börjar falla in i ett offerträsk, när det är dags att ta tag i sitt missnöje. Klyschor som låter bra – men varför händer inget? Vi har en naturlig fallenhet för att sätta en komplex touch på allt – titta bara på alla de olika råd som chefer får om ledarskap, det förvirrar även den mest klarsynta. Ekvationen är egentligen enkel: Att vara missnöjd är att inte gilla något. Att fortsätta gå omkring och vara missnöjd är lite som att prompt fortsätta äta samma maträtt varje dag trots att man ogillar det. Det är när vi slutar med “nån-annan-ismen” där vi ständigt skuldbelägger andra för vår egen situation som missnöjet kan börja vända. Det krävs en beteendeförändring, en trigger. Tänk på vad som händer när du sätter dig i bilen och glömmer att ta på dig säkerhetsbältet. Då låter ett högt ljud som gör att du genast tar på dig bältet. Det är en trigger som får dig att reagera. Det bidrar till att du sätter på dig det där bältet. Det blir sedan en vana som du utför automatiskt gör varje gång du sätter dig i bilen. På samma sätt måste du hitta en trigger som skickar en stopp-signal, när du börjar falla in i missnöjet, där alla andra är att bära skuld för din situation.

De som lyckas med denna beteendeförändring är de som inser att de spelar huvudrollen i sitt eget liv. De inser att skor som inte känns bekväma ska bytas ut och inte föregås av en debatt med skotillverkaren om varför skorna inte är bekväma. Så ta av dig offerkoftan och suit up!

Maria Ergül
 

Maria Ergül
Maria Ergül
Maria är en debattör som inte räds för att sticka ut hakan. Hon har jobbat med HR inom globala industrier sedan 2009. Med en bakgrund inom idrotten anammar Maria ofta idrottens metodik i sitt arbetssätt. Hon har stort intresse för ledarskap- och organisationsfrågor och ser hållbar utveckling som nyckeln till framgång. I sin roll som HR Manager bidrog Maria till att Bombardier år 2015 utsågs till Årets innovatör inom Employer Branding.

10 Responses to “Ta ansvar för ditt missnöje!

  • SPOT-ON som alltid, fasen vad bra du skriver, intressant, annorlunda och ärligt.

    Fortsätt så 😀

    • Maria Ergül
      Maria Ergül
      1 year ago

      Härligt att höra, varmt tack! 🙂

    • Die Ergül. Ett namn som förpliktar och du bär sannerligen tröjan ned den ära som anstår The Queen of F..king everything.

      Otroligt bra skrivet och mitt i prick. Skriver under på ALLT för egen. Tog nästan 50 år innan den stickiga tröjan åkte av. Herregud vilken befrielse. Nytt liv – ett helt liv där JAG sitter vid ratten och inte i baksätet.

      Du inspirerar och engagerar Ergül. Fortsätt så 💪😘

      • Maria Ergül
        Maria Ergül
        1 year ago

        När det kommer från en legend som the one and only Wigert från Värmland så betyder det, MYCKET!

        Nu är du på det spår menat för dig, mot framtiden!

  • Åsa Rösler
    1 year ago

    Så sannt, intällningen gör otroligt mycket och den har vi faktiskt själva kontroll över, eller kan ta kontroll över medvetet, fastän man inte alltid tänker på det. Bra artikel Maria❣️

    • Maria Ergül
      Maria Ergül
      1 year ago

      Absolut! Det är lätt att fastna i sitt eget mönster, det känns tryggt på något sätt- därför är det bra att bli påmind. Kramar och tack =)

  • “If you don’t like where you are, move – you’re not a tree”

    Såååååååååååååå bra! Älskar din blogg.

  • Ännu en intressant reflexion. Tänkte på dig häromdagen vid en intervju av en person och lyckades framgångsrikt relatera till en av dina andra skrifter. Några insikter och erfarenheter du har om steg två, hur man kan bidra till att någon får av sig offerkoftan? Sett mer än ett mindre bra försök.

    • Maria Ergül
      Maria Ergül
      1 year ago

      Tack David, vad härligt att höra! Skulle du möjligtvis kunna länka till den intervjun, vore superkul att få läsa och ta del av 🙂

      Ska försöka skriva en ny krönika i hur man faktiskt ska jobba för att byta kostym från offerkofta till succékostym.

Lämna en kommentar

Your email address will not be published. Required fields are marked *